Många problem för

Radio Syd

Av: Karl-Erik Stridh


sydhus.jpg (44989 bytes)Radio Syd finner man utmed infarten till Banjul i Gambia. Trots sitt namn började stationen betydligt nordligare som offshorestation i Öresund. Men låt oss först gå ännu längre tillbaka tiden! Att sända från ett land till ett annat för att kringgå statliga radiomonopol är en företeelse som är nästan lika gammal som radion. I Europa sände IBC från bl.a. Radio Normandie till England under mellankrigstiden. I samma period startade Radio Luxembourg.

Fanns det inget lämpligt land i närheten av målområdet kan man flytta en bit utland dit. Ett främmande skepp på internationellt vatten har samma juridiska ställning. I USA hade man varit torrlagda under förbudstiden som inleddes den 16 januari 1920 och varade i 13 år. Utanför Kalifornien hade flera fartyg ankrat på internationellt vatten. Dessa skepp hade hyst kasinon och barer. Intressant nog har även kasinofartyg planerats i Öresund på senare år! 1932 köpte en grupp affärsmän ett sådant skepp, SS City of Panama, för att driva en radiostation ombord. De fick även en licens för stationen RKXR med vilkoren att de skulle sända ickekommersiella program med mellan 500 watt och 1 kW på 815 kHz och stödja turism i Panama. När väl stationen startade i maj 1933 sände stationen kommersiella program med 16 kW. Stationen fick snabbt många annonsörer tack vare hög effekt och en ledig frekvens som även nådde Canada, USA:s östkust och Hawaii.

Då Panama avvisade kraven på avregistrering från amerikanska myndigheter försökte några amerikanska stationer övertala RKXR att byta frekvens. Då gjorde stationen det stora misstaget att begära betalning för besväret! Detta blev droppen som fick bägaren att rinna över, licensen och registreringen drogs in i juni och fartyget fortsatte statslöst utan licens ytterligare en tid tills det bordades i augusti 1933. Detta lade grunden till den hårda attityd som FCC sedan haft på de få off shoreprojekt som genomförts eller påbörjats från 1973 och framåt.

I Europa kom det första radioskeppet i luften mellan januari och april 1938. Stationen sände på kortvåg till Holland och Tyskland under namnet Radio Gegen das Dritten Reich och var en clandestinestation utrustad i Storbritannien av BBC och VARA. En opolitisk station med en väl avgränsad publik var den franska Radio Morue (Radio Torsk) som sände från en trålare till andra franska fiskebåtar i vatten utanför Newfoundland i slutet av 30-talet.

Staten drev egna skepp

Ingen idé som fördömts är så dålig att staten inte själv kan använda den om det passar de egna syftena. Således kunde den amerikanska staten driva egna radioskepp. Det första var USS Texas som sände från Medelhavet till Nordafrika på 601 kHz från den 7 november 1942 och några veckor framåt. Under 1945 återkom Voice of America från USS Phoenix från Kinesiska sjön på mellanvåg och kortvåg. Den viktigaste stationen var fartyget Doddridge som döptes om till Coastal Messenger och därefter Courier. Detta fartyg sände med 150 kW på 1259 kHz utanför Rhodos mellan 1952 och 1964 då den ersattes med en landbaserad anläggning. MV-sändaren matade en trådantenn som hölls uppe av en heliumfylld ballong, en idé som senare togs upp av Laser 730. Courier hade även två 35 kW kortvågssändare. Radio Nord kom att dra mycket lärdom av amerikanska tekniker som varit involverade i denna station.

Den första kommersiella fartygsbaserade radiostationen i Europa var danska Radio Mercur som grundades av Ib Fogh. Med sändningar från det 107 ton lilla Panamaregistrerade Cheeta i Öresund till Köpenhamn blev stationen snabbt en succé. Programmen bandades i Gentofte och sändes via en hemmabyggd 1,5 kW-sändare som matade en yagiantenn monterad i masttoppen. Därmed fick man en antennvinst men samtidigt en riktad signal. För att kompensera för fartygets rörelser var antennen monterad på en rotor. Sändningarna började den 17 juli 1958. Efter påtryckningen från de danska myndigheterna drog Panama in fartygets registrering den 25 augusti samma år. Radio Mercur hävdade att fartyget hade registrerats om i Honduras. Radio Mercur sände inte hela dagen så Nils Eric Svensson (NES) i Landskrona såg möjligheterna att hyra sändningstid på dagen. Den första september 1958 började de svenska programmen under namnet Skånes Radio Mercur. De spelades in på en vind i Landskrona. Bland programmakarna märktes Pekka Langer som utropade Republiken Skåne och rapporterade ingående om byggandet av en kanal längs med gränsen mot Småland.

1961 startade Radio Nord från Bon Jour vid Utö. Denna station sände på 602 kHz och skeppet var registrerat i Nicaragua, som även hade erbjudit stationen en officiell licens. Denna hade Radio Nord tyckt var en onödig formalitet. Hade den accepterats hade stationen inte berörts av någon framtida svensk lagstiftning! Nu lyckades svenska myndigheter pressa Nicaragua till att dra in flaggan efter tre månader. Båten bytte namn till Magda Maria under Panamaflagg. Radio Nords stora genomslag innebar även politiskt vapenskrammel. NES ville inte ha samma bråk med myndigheter som Radio Nord utan sålde Skånes Radio Mercur till sin reklamsäljerska Britt Wadner. Hon var född 1915, dotter till överste Wadner, var gift tre gånger och kom att driva stationen vidare under ständiga ekonomiska bekymmer men med mycken uppfinningsrikedom.

Radio Syd tar över

Under tiden hade det skett ändringar på danska Radio Mercur. Ett större skepp inhandlades och döptes om till Cheeta 2. Vidare hade man två sändare ombord Cheeta 2 så de danska och svenska programmen kunde sändas parallellt. Radio Nord och Radio Mercur förberedde även ett gemensamt TV-projekt. En speciell amerikansk TV-antenn monterades på Cheeta 2 för att kompensera skeppets rörelser. Cheeta seglade till Norge där en ny mast monterades och ett däckshus byggdes.

Stationen började sända från Cheeta till Köpenhamn samt från Cheeta 2 till Århus och Odense från Elefantgrundet mellan Fyns Hoved och Reerø på Själland. En utbrytargrupp bildade 1961 DCR – Danmarks Commercielle Radio som sände en kort tid från skeppet Lucky Star till Köpenhamn. Detta fartyg påstods vara registrerat i Libanon. Efter en kort tid slogs stationerna samman och Cheeta lades upp. Våren 1962 kunde Britt Wadner köpa Cheeta och Skånes Radio Mercur blev nu över en natt Radio Syd. Lite tidigare hade även studion flyttats till Kalendegatan i Malmö.

torrestad.jpg (84493 bytes)

Omslaget til Gustaf Torrestads plate hvor Radio Syds
tittelmeldodi "Så länge skutan kan gå" av Evert Taube er førstesporet.

Stationen sände nu mellan 06 och 02 med en hembyggd 5 kW sändare. Signaturen var Evert Taubes melodi "Så länge skutan kan gå" inspelad av Gustaf Torrestad. Tidigt kom två av Britt Wadners barn att redan i tonåren sända program på stationen. Det var KG Alfe och Connie. Banden till de skånska annonsörerna och lyssnarna var mycket starka, vilket skulle bevisas under de följande åren. Starten av Radio Syd skedde i en orolig tid då lagar som skulle hindra verksamheten trädde i kraft den första augusti samma år. Radio Mercur stängde kvällen innan lagarna infördes i de nordiska länderna. Radio Nord hade stängt en månad tidigare då man kontaktats av Radio Atlanta. När lagen trädde i kraft fortsatte Radio Syd sända som vanligt. Radio Mercur stängde. Cheeta 2 seglade till Flensburg medan Lucky Star låg kvar på Öresund.

Efter ett par veckor återupptogs sändningarna från Lucky Star med gamla programband när man märkte att Radio Syd kunde sända vidare. Medarbetarna hävdade att de inte hade någon kontakt med den "nya" Radio Mercur. Några dagar senare bordade danska marinen fartyget som var statslöst med en hemmasydd flagga. Skeppet bogserades i hamn och ingen person trädde fram för att göra anspråk på det. Detta ingripande fick Radio Atlanta att dra sig ur affären med Radio Nord som fullfördes först 1964. Danska staten hade rätten på sin sida då ett statslöst skepp får bordas av alla nationers myndigheter. Ett registrerat fartyg på internationellt vatten får bara bordas av flaggstaten eller efter dess medgivande.

Radio Mercur återkom i mitten av 80-talet som en lokalstation på 95,5 MHz i Köpenhamn. Danmarks Radio hade infört ett P3 som kompensation och de medarbetare från Radio Mercur som valde anställning på DR hade alla dött när Radio Mercur återkom!

Nu följde dramatiska år med svår isvinter 1963 då skeppet var nära att skruvas ned i isen. Man fick till slut uppsöka nödhamn i Limhamn. Annonsörerna dömdes till dagsböter i flerade rättegångar men fortsatte stödja stationen! Britt Wadner åtalades flera gånger. De första gångerna fick hon böter men fick även avtjäna ett fängelsestraff i Hinseberg. Lyssnarna stödde sin station. Tiotusen marscherade på Malmös gator i den största demonstrationen någonsin! Svenska statens lagvrängare insåg att Radio Syd inte störde någon station och därmed inte stötte mot 1962 års lag. I desperation ändrades frekvensen för P1-sändaren i Helsingborg för att en störning skulle uppstå! Radio Syd upptäckte denna fälla i tid och bytte själv frekvens. Det är ju i myndigheternas ögon bara fri radio som kan orsaka störningar… Det är även intressant att notera att svenska myndigheter åberopade internationella avtal. Sverige hade inte anslutit sig till Köpenhamnsplanen från 1948 utan ville själv planera sina MV- och LV-frekvenser. Dessutom sände statsradion utlandsprogram på MV i strid mot Köpenhamnsplanen!

Så småningom hade det år 1900 byggda skeppet Cheeta gjort sitt då det i slutet av 1964 strandade i Lundåkrabukten. Det lagades nödtorftigt och togs till Kockums varv i Malmö där det sjönk vid kajen.

Skeppet bärgades, tömdes på användbar utrustning innan det skrotades av AB Persöner i Ystad. Britt Wadner köpte Cheeta 2 och kunde därmed återuppta sändningarna. Med detta skepp följde en Siemens FM-sändare på 5 kW. Nu kontaktades teknikern Bertil Persson då Britt Wadner även hade planer på en TV-station. Han byggde en TV-sändare på 500 Watt som opererade på UHF kanal 41. Även TV-antennen var hembyggd. En TV-studio byggdes i lastrummet i fören och i december 1965 startade TV Syd som dock bara hann vara aktiv i sex veckor innan vintern slog till. TV-projekt från internationellt vatten hade 1964 genomförts av den kortlivade TV Noordzee på plattformen REM-Eiland 1964 och 1981 kom TV Odelia utanför Israel.

I Sverige var Olof Palme kommunikationsminister och kunde inte tänka sig några privata initiativ. Samma månad dömdes Britt Wadner till 3 månader i fängelse, en dom som dock inte hann verkställas. Även annonsörer dömdes. Sista reklamtaxan från denna månad erbjöd 10 sekunder på Radio Syd för 30 kronor och 300 kronor för samma tid på TV Syd. Radio Syd hade kontakt med de flesta stora artister som besökte Sydsverige eller Köpenhamn. Man lyckades göra en exklusiv intervju med The Beatles och The Rolling Stones var ombord skeppet och bodde i Britt Wadners hus i centrala Lund!

Denna vinter innebar alltså en svår issituation i sundet. Färjorna ställde in trafiken mellan Malmö och Köpenhamn. Sista båten slängde förnödenheter på isen till Radio Syds personal. Åter var man i en farlig situation med risk att skruvas ned i isen. Denna gången kunde man dessutom inte söka nödhamn utan den 16 januari 1966 sändes det sista programmet från Radio Syd i Öresund. Man tog ett, vad man trodde tillfälligt avsked av lyssnarna och seglade norrut till Skälderviken.

Här monterades antennerna ner för att klara överfarten till den holländska kusten där man tänkte ankra upp vid Radio Veronica i väntan på att isen smält i Öresund. Samma ankarplats hade Magda Maria använt sommaren 1962 i väntan på ett beslut om fartygets vidare öden.

Det kan vara intressant att göra några jämförelser. Trots att man hade fördelen av utbredning över vatten med lägre dämpning begränsades räckvidden av relativt låga master på ca. 30 meter. En lokal sändare som exempelvis Radio Rix i Halmstad har 1 kW ERP men från en 300 meter hög mast, vilket ger en betydligt större räckvidd än Radio Syds ERP på maximalt 20 kW. Televerket struntade i frekvensplanering då man kunde godtyckligt byta frekvens i Helsingborg! Skånes Radio Mercur använde 89,55 kHz. Idag använder Radio Malmöhus i praktiken samma kanal, 89,6 MHz från en 300-metersmast i Hörby! Radio Syds frekvens 88,3 MHz använde Televerket både i Helsingborg och Åstorp! Den senare frekvensen 91,5 MHz ligger påfallande nära 91,6 MHz som Televerket senare tilldelade Kristianstad! UHF-kanal 41 används av TV4 i Helsingborg med 10 kW. Argumenten om bristen på eterutrymme och störande frekvenser faller platt till marken! Situationen i övriga europeiska länder som haft fri radio har varit likartad. Frekvenserna har senare använts av licensierade stationer. Fartygsbaserad radio har fortsatt i Nordsjön fram till 1990 och är ännu livaktig utanför Israels kust.

Syd blev South

Radio Nord och Radio Syd var två separata företag utan någon gemensam organisation, även om stationernas verksamhet kom att ibland sammanflätas. Påsken 1964 startade Radio Caroline sina sändningar tätt följd av Radio Atlanta från Radio Nords sändarskepp som döpts om till Mi Amigo, fortsatt under Panamaflagg. Strax därefter slogs stationerna samman och Mi Amigo blev Radio Caroline South. Allt gick väl till natten mot 20 januari 1966 då Mi Amigo i en svår storm strandade vid Frinton. Då Radio Syd inte kunde sända till Skåne erbjöd Britt Wadner skeppet som en tillfällig bas för Radio Caroline. Cheeta 2 kom den 31 januari till Essexkusten med nedmonterade master och ankrade upp utanför Lowestoft. Radio Caroline beslöt att sända på mellanvåg varför en 10 kW-sändare transporterades från Mi Amigo, som då befann sig på varv i Holland, och monterades i TV-studion. En provisorisk T-antenn monterades. Den 12 februari började testerna och stationen sände med flera avbrott och reducerad effekt fram till den första maj då Mi Amigo var tillbaka med en ny köl och ny 50 kW-sändare. Cheeta 2 stannade i England en tid för underhåll och det fanns även planer för skeppet att bli en nordlig station för Radio London under namnet Radio Manchester, att bli Radio 390 North med ankarplats utanför Colwyn Bay i norra Wales eller bli en tvillingstation till Radio City. Ingen av dessa planer förverkligades.

Radio Syd hade målat om sina skepp flera gånger i olika kulörer. Cheeta 2 var röd på Öresund. Under 1965 målades skeppet knallrött, vilket ansågs säkert för ett ankrat skepp. Sjöfartsverket hade dock invändningar varför båten hastigt blev vitmålad, vilket gav den ett fläckigt utseende.

Medan skeppet var i brittiska vatten hade sossarna brådstörtat infört nya patentlagar som gjorde att all egendom i land kunde beslagtas.

Den planerade TV-studion vid hamnen i Lomma norr om Malmö, där Höganäs-Billesholms AB drivit en plaströrsfabrik, blev inte färdigbyggd.

Skeppet återvände aldrig, Palme kunde inte tänka sig licensierade sändningar från land. Skeppet seglar därför efter processer om ägandeskap i november 1967 till Vlissingen i Holland för reparationer innan det fortsätter till Kanarieöarna.

Cheeta 2 blev nu en restaurang vid kajen i Las Palmas. Där lärde Britt Wadner känna kapten Bertil Harding.

Han berättade om Gambia dit det nu gick charterresor från Sverige. Det fanns ingen musikstation och statliga Radio Gambia sände bara fyra timmar om dagen på kortvåg.

Kontakter togs och president Dawda Kairaba Jawara, som var populär och omvald flera gånger men slutligen avsatt i en kupp i juli 1994, gav stationen en licens. Sändningarna inleddes den 7 maj 1970.

Stationen hyrde in sig hos Mrs Alice Carr, vars villa ligger vid infarten till Banjul nära stranden. Då hette huvudstaden Bathurst men den tog senare namn efter Banjul Island på vilken den ligger. Sändningarna skulle ske på MV 908 kHz eftersom FM och TV inte var gångbart i Gambia vid den tiden. En MV-sändare köptes från USA. Det var ett monster på 6 ton och lika många meter lång! Fabrikatet var Raytheon och effekten var 5 kW.

Sändaren kom med flyg från USA till Amsterdam varifrån den skulle skeppas med båt till Gambia. Sändaren hade dock skadats i transporten varför den först togs till Malmö för renovering. Därifrån gick den med båt till Gambia där Bertil Persson installerade den. En 82 meter hög mast byggdes. Mastfoten var jordad i ett radiellt jordplan. Antennen var gamma-matchad och matades med en koaxialkabel som fungerade som kvartsvågstransformator.

Även hotell

Britt Wadner 1971 startade även Wadner Beach Hotel cirka en kilometer från radiostationen på fastlandet. 1974 sålde hon radiostationen till dottern Connie och hennes fästman Benny Holgersson då hotellet tog all tid.

Antennmasten rasade så småningom, troligen p.g.a. rost. De användbara bitarna byggdes upp till 30 meters höjd och matades på något kufiskt sätt.

tower.jpg (36630 bytes)Antennen råkade även ut för blixtnedslag. Connies bror Calle utförde antennreparationen. Han bytte även ut den gamla sändaren mot en mindre sändare som var billigare i drift. Den kom från Televerkets radiostation i Hörby och hade byggts där. Den hade ursprungligen använts på gränsvåg men modifierades för MV. Effekten var 2,5 kW.

Sändaren tulldeklarerades som mikrovågsugn till Wadner Beach Hotel, vilket säkert var en tullteknisk finess. Den använder klassiska rör som 807, 813 och i slutsteget tre stycken TB4/1250 i parallell. Det går fortfarande att få tag i rören även om de börjar bli dyra.

Nytt radiohus

Under 1977 byggde Connie och Benny det nuvarande radiohuset på granntomten. Här hade man även en tennisbana i trädgården som vette mot stranden.

Sändningarna från det nya huset inleddes i början av 1978. Den nuvarande masten är har en total höjd av 53 och varmgalvaniserad för att överleva det tropiska klimatet. Den byggdes 1987 och står på en meterhög gjuten sockel. Masten är därmed ord isolerad och matas i nederänden via en impedanstransformator.

Masten köptes från ett åkeri i Stävie utanför Lund som gjort konkurs. Tyvärr har myndigheterna i Gambia inte underhållit det strandskydd britterna hade byggt upp. Vid självständigheten 1965 hade stränderna ett fullgott pålat skydd. På motsatta flodbanken började man dock ta stora mängder sand, vilket ändrade strömmarna. Stranden har försvunnit, även stora delar av trädgården med tennisbanan och högvattnet börjar nagga på fästena till staglinorna.

connie.jpg (43586 bytes)Connie har satsat en miljon dalasi (ca. 800.000 kronor) på strandskydd med stora stenblock. Det är bokstavligen att kasta pengar i sjön. Hon anser dock att det inte är hennes ansvar utan att staten bör skydda stränderna.

Myndigheterna verkar inte bry sig då även hotell har drabbats och det t.o.m. flyter ut lik från kyrkogården! Connie skulle gärna vilja byta ut den nuvarande sändaren mot en modernare som är mindre strömslukande.

Radio Syd har även en reservsändare på 100 watt. Det är en Marconi fartygssändare som man fått från Radio Gambia, som ju ursprungligen använde kortvåg. Sändaren har senare konverterats till MV. Den har ett klart ljud men är nu ur funktion. Efter genomförandet av Geneve-planen har frekvensen 1978 justerats till 909 kHz.

Med 2,5 kW har Radio Syd täckt nästan hela Gambia och stora delar av Senegal, de södra delarna av Mauritanien och söderut till Guinea Bissau.

Cheeta 2 blev vid ankomsten till Gambia ett flytande disco, restaurang och souvernirbutik vid Maurel & Prom-varvet. Skeppet såldes 1972 till en senegales och i en storm slet det sig och sjönk utanför Bund Road där det ännu ligger på en sandbank.

Vid lågvatten kan man se skrovet som är täckt av musslor, överbyggnader är bortrostade. Lokalt är vraket känt som "wreck of Radio Caroline".

På 80-talet började Britt Wadners hälsa vackla och hon flyttade till Båstad där hon avled 1987. Hon hann aldrig avsluta sin planerade memoarbok.

Teknikern Chrichan kom dock härom året ut med en memoarbok som delvis handlar om Radio Syd. Dock var den full av stavfel, som Connie har rättat inför en eventuell andra upplaga. Även en del faktafel förekommer, speciellt en sida om offshoreradio i allmänhet är totalt förvirrad med felaktiga båtnamn och t.o.m. brittiska lokalstationer!

Hotellet sålde hon till Basiru Jawara, en serahole som byggt upp sin förmögenhet som diamanthandlare i Sierra Leone. Hotellet heter idag Laguna Beach Hotell. Connies fem år äldre bror Calle, som senare arbetade på Radio Malmöhus, dog i oktober 1994, 54 år gammal. Han var storrökare och dog i lungcancer.

Ett tiotal anställda

Stationen sysselsätter idag ett tiotal personer, inklusive trädgårdsmästaren och frilansare.

Stationen har tre studios med skivspelare och CD-spelare samt cartmaskiner. Dock går det trögt numera med reklamförsäljningen p.g.a. hårdnande konkurrens.

Ett problem har varit etableringen av FM-stationer, kedjan Sud FM i Senegal som uppenbarligen har snyltat på stationsnamnet. Nu har Sud FM även öppnat en station i Banjul. Denna har Connie stora problem med då lyssnarna är förvirrade och sänder posten till Radio Syd. Hon har därför stämt Sud FM för varumärkesintrång och renomesnyltning.

Ytterligare ett problem är att The Gambia Radio & Television Services har ändrat frekvensen för sin sändare i Basse till 909 kHz. Därmed begränsas Radio Syds räckvidd och värre blir det om GRTS genomför sin planerade effekthöjning till 20 kW. Connie har klagat till GRTS i ett halvår utan att få något svar. Den ansvarige ministern Bakary Camara har resulterat i ett luddigt svar om att frågan ska lösas på ett vänskapligt sätt. Radio Syd betalar årligen en licensavgift på 28.000 dalasis. Hon ser stationens existens hotad.

Hittills har förhållandet till myndigheterna varit friktionsfritt. Radio Syd har upplevt två statskupper och varje gång har stationen själv stängt och avvaktat tills situationen har normaliserats.

Radio Syd sänder mellan 06 och 02, en sändningstid man hade även i Öresund. Numera är det en blandning av lokala språk, engelska och franska samt under turistsäsongen november till april även svenska. Turistprogrammet som vänder sig till svenska och danska charterturister sänds live mellan 20.00 och 20.30 med repris mellan 08.00 och 08.30.

Programmet består till stor del av nyheter från Sverige och Danmark som man bandat från kortvåg under dagen. Connie har inte tillgång till internet, vilket skulle ha underlättat nyhetsrapporteringen. Stationen återutsänder även nyheter från GRTS, vilket kan dra ut på tiden. De egna programmen består till stor del av musik, en blandning av afrikanskt, reggae och pop.

mona.jpg (38778 bytes)Termiter hade dock käkat upp en av listerna till studiorutorna varför Connie hade tillverkat en ny av en staketpinne. I studion träffade jag Mona. Hon hade efter avslutad anställningsintervju börjat prata perfekt svenska. Det visade sig att hon var uppväxt i Göteborg. Connie kallade henne därför för Maja från Majorna.

- men båten var norsk

Radioskipet Cheeta II som først ble brukt av danske Radio Mercur og senere Radio Syd frem til de måtte instille sendingene utenfor Sverige. En kort periode i 1966 var skipet utlånt til Radio Caroline etterat deres skip grunnstøtte. I Gambia ble Cheeta II restaurantskip. Nå ligger båten som vrak ved Banjul.

Artig er det å registrere at inntil Radio Mercur kjøpte Cheeta II var båten norskeid. Den var en såkalt stormdekker, bygd ved Trosvik Mekaniske Verksted i Brevik i 1924 for Vesteraalens Dampskipsselskap på Storkmarknes. Båten het da "Mosken" (kjennesignal LEMF) og gikk i rutetrafikk i Lofoten og Vesterålen.